5 dagar kontorsliv

Efter att ha varit på sjukledighet och inte ha struktur i dagen, ja då bortsett från vad dotter hämtar med sig så är det skönt att vara tillbaka på arbete. Lilte jobbigt att gå igenom alla 184 stycke epostmeddelande som kommit men det hör väl till. Efter lite om och men så klick klick klick så fick man det också fixat.

Nu är ju ändå det fina i saken den att efter denna vecka har jag 6 veckor ledigt då jag far på pappamånad. FEST! 🙂

The Office

The Office

Advertisements

Mån…nej utan lördag.

Tiden flyger iväg då det händer mycket i ens liv. Denna vecka har sprungit förbi som aldrig förut tror jag. Denna vecka har det varit en del program, en del nya händelser i ett litet liv och små stress på arbete.

Små stress på arbete

Man skulle tro att det blir lugnare destu längre man kommer in på sommarsidan. Kontoren saktar ner på grund av semestrar och allmänn sinnestillstånd, det är alltså vad man skulle tro, men det verkar som om någon skulle ha glömt att berätta det för de som jobbar runt om och med mig. Jag har då inte sett något av denna lugnhet. Det har varit arbete i fulla kontorstimmar och lite till. Möten här och möten där . “Vad tycker du om detta och vad skall vi göra med detta” mm. stress

Detta är absolut inget gnäll eller beklagelse, tvärtom. Det är jätte roligt att ha arbete och dessutom intressant och utmanande arbete. Det är på detta sätt man utmanar sig för att komma framåt i sitt yrkesliv och det är pga detta som jag uppnått var jag är idag.  Sen har jag som inverkande detalj också det att det är cirka 4 veckor kvar och så börjar min pappamånad vilket kommer att vara jätte skönt. Fast namnet säger månad så är det i själva verket 6 veckor som jag kommer att spendera med dotter och förlovade. Skall bli intressant att se hur man kommer att kunna lämna arbete helt bort och se efter min dotter.

Program

Det som varit roligt program denna vecka har varit då jag var och se på en arbetskollegas bänd som uppträdde i en bar som heter Club Liberté. Bandet heter Piina. Det var första gången jag såg dem uppträda live och det som då gör det roligt är att man känner i bandet och man hör ju om hur det går för dem på arbete.

Det jag tyckte om i bandet var elgitarr spelaren samt basspelaren. Näst bäst tyckte jag om trummisens och keyboard spelarnas roll i sångerna. Det jag själv tyckte att var svagaste länken i bandet var solisten. Men det var inte så illa att man inte skulle tycka om deras musik. Kommer säkert att fara se på dem igen då det kommer en möjlighet till det.

Förutom det var vi hela famliljen också hos mina föräldrar och grilla i onsdags. Min bror var också där med sin familj. Denna gång träffades riktigt med orsak för vi skulle snacka ihop oss pojkar för hur vi skall göra med att tömma postlåda och vattna blommor då mina föräldrar skall på husvagnssemester till europa. De har pratat om Tyskland och Frankrike som resemål, men då man känner dom så vet man inte vart de hamnar. Ett tidigare år hade de gjort planer om att vara hela sin semester i Sverige och då jag ringde dem första gången en vecka in i deras resa så svarade de glatt att de är i Norge. Därmed skall man ta deras planer med en lite nypa salt. 😀

Litet livs stora händelser

Det som hänt i vårt kära lilla liv är att vår dotter på måndagen klättrade för första gången av sig själv upp och stå, vingligt, men ack så hon blev glad. Annika satt med ryggen mot vardagsrummet vid bordsdatorn, jag satt på soffan med egen dator i famnen då jag plötsligt hörde ett litet “uff” bakom min skärm och lite skrapljud. Då jag sträckte på nacken för att se över skärmen på min bärbara dator så hade jag två ögon i nästan jämnhöjd som tittade på mig väldigt nära. Överraskningen var enorm då vi inte trodde att detta skulle hända ännu på en liten tid.

Fort lag jag ner datorn från famnen och tog tag om henne för att inte hon skulle falla och slå sig. Jag la henne ner på golvet för att se ifall hon gör det på nytt och det gjorde hon. Fort var hon upp igen och vinglade och den andra gången började hon också och sakta men säkert följa soffans kant vidare. Man blir så stolt då man ser att hon gör stora framsteg som dessa. Jag började sen undra när detta hände mig så jag tog fram boken min föräldrar skrivit om mitt första år och där kom det fram att jag var 7 månader och 21 dagar gammal då jag första gången steg upp mot ngt.

Detta sporrade genast oss att räckna till att vår kära dotter då var 7 månader och 23 dagar, pappas flicka. ❤ baby_evolution

Vi trodde då att detta skulle vara det för denna vecka och nu har hon lärt sig nog, men nej var svaret på det. Igår på fredagen kom hon undanfund om hur man kommer upp från matstolen och detta orsakar då det att vi måste verkligen ha koll på henne hela tiden. Det måste vara ganska spännande att komma på två såhär stora saker i ens liv. Då vi disskuterade detta snabba framåt stigande i kunskaper så när skall hon då lära sig säga sina första ord?

Tänder har hon också redan fått som varit skönt för då har vi fått förklaringen värför hon var så grinig en liten period där.

Det roliga är ju också det att fast vår kära dotter gör dessa stora framsteg så är det ju också för oss föräldrar stora förändringar och skapar ett stort behov för oss också att lära oss vad som vid vilket skede skall tas i beaktande.

Distansarbete

För fem år sen om man skulle göra distansarbete så behövdes det en hel del förberedelser. Det skulle installeras VPN(Virtual Private Network) client på maskinen, man skulle också troligen ha en SecurID “nyckel” med sig för att få den jämnt bytande koden. Det var trixande hit och dit, det var ganska jobbigt för företag att uppehålla.

Förr

Det skulle vara säkra tunnlar hit och dit, man skulle specifisera varifrån och vart man skulle komma. SecurID

Det var ofta problem med uppkopplingarna. Det hackade och bröts och man fick koppla upp sig om och om igen under en arbetsdag. VPN kontona gick i lås och man hamnade ringa IT-supporten som oftast bara beklagade och förklarade att kontot ser helt normalt ut från deras sidan. Jag har upplevt i på tidigare arbetsplatser denna ruljansen och den var jobbig.

Inte bara för att utbilda sin egen Service Desk personal men ofta var det även så att kundföretagen inte hade någon som helst utbildning för personen som skulle använda dessa tekniker. Användaren fick någon inom 5 minuter snabbt ihop rafsad instruktion som beskrev hur det går till då allt fungerar perfekt. Sen blev det till Service Desk personen att försöka över telefonen förklara hur det fungerar och vad man kan göra för att lösa situationen.

Det som ju också försvårade arbete att problemen kom ju fram då personen i fråga inte var på kontoret, så mer sällan kunde man skapa distans uppkoppling till användarens maskin för att kolla vad felet var eller reparera situationen. Man hade bara en vanlig användare i andra ändan som tyvärr måste sägas inte kan förklara så himla detaljerat eller ens precis vad de har gjort, vad som hände, vad för felmeddelande kom fram mm. Där satt sen båda i sin ända och försökte hålla nerverna i skick.

securekey_keyboard Man förstår att företagen är rädda för personalen som reser omkring och deras uppkopplande för man skall ju ändå kunna hålla koll på vart företagets viktiga och ofta hemliga dokument rör sig. Det absolut bästa sättet är ju att filen hela tiden hålls i företagets nätverk, på företagets servrar och inte lokalt placerade på personalens datorer, som kan bli stulna och kopierade utan någon som helst koll.

Det är en fortsättningsvis skör linje att balansera på, hålla kolla på vem som kommer in i ens nätverk, hur den kommer in, vad den kommer åt och vad som kan tas med sig. Man måste också ta i beaktande hur jobbigt det är för personalen som reser att logga in sig i system och ha olika kollar här, dubbelkollar där mm. För om det blir för svårt/jobbigt för den resande personen att logga in på företagsnätverket så kommer han att börja hitta på metoder att få med filen lokalt på datorn.

Där har vi sen en hel del massa krångel om det går så långt. Personalen kopierar över filen på en USB-sticka som kan tappas, och oftast brukar inte personalen kryptera dem fast det oftast är möjligt. Dom börjar kopiera över filen till den lokala hårdskivan som jag tidigare skrev att kan bli kopierad, maskinen stulen mm.

Det var också intressant att se hur uppfinningsrika distans arbetande personalen var då det kom till att få filerna med sig, men då det blev trubbel med VPN uppkopplingen så var dom igen helt hjälplösa och bara svor i telefonen till stödpersonalen.

Om inte det var tekniken så var det alla möjliga andra saker. Arbetsgivarna hade otroliga koller om vad man skulle göra under distansdagen, efteråt om man hade nått de mål som var förlagda, jobbade man säkert hela den förväntade tiden mm. Det var inte alls såklart att vem som helst skulle ha rätt eller ens möjligheten att jobba på distans.

Men oftast var det dock tekniken som var den första som var som hinder.

Nu

Nuförtiden har hela tanken om distansarbete ändrats i företagsvärlden. Det till och med uppmuntras att göra det. Många företag har förstått att man kan ha folk och jobba från andra platser och på det sättet behöver man inte så enormt stora kontor då inte alla behöver en egen plats. Samtidigt så har det gjorts studier om att arbetseffektiviteten stiger hos vissa som kan organisera och följa överenskommelser.

Länkar till artiklar på internet om ämne:

Det som ju också möjlig gjort är att tekniken också hjälper till. Det finns metoder att helt flytta till exempel Call Centers hem till folk, utan stora installationer eller dylikt. Bara att ge en bärbar dator och hörlurar och saken är klar. Det finns i de flesta företagen också chat program som Jabber, Microsft Lync och andra som möjlig gör att man kan chatta rakt och direkt. Epost användningen växer hela tiden. Dokumenthanterings platser som wikipedian blir mer och mer allmänna inom företag och så gott som alla har antingen själv jobbat med, eller sett/hört om Microsoft Sharepoint.

Det finns virtuella delade skrivbord var man kan visa åt andra presentationer och annat och allt i samma program. Ett exempel skulle kunna vara Microsoft Lync programmet. I detta program kan man göra följande saker enkelt och alla mötesdeltagare sitter åt sina egna håll:

  • Delad skrivbord för att visa presentationer och annat
  • Tal, telefonimöjligheten
  • Video möte, alla som har videokamera kan se varandra
  • Skicka skrivna meddelande
  • Skicka filer åt alla deltagarna
  • Banda hela mötet och dela ut länken senare till andra som inte kunde delta
  • mm.

Funktioner som dessa möjliggör det att arbetande är effektivt fast man inte sitter i ett och samma kontor. Tekniken har också möjlig gjort att man inte behöver mera ha

Skrivbord innanför ett skrivbord. :)

Skrivbord innanför ett skrivbord. 🙂

SecurID nyklar, skilda VPN program, utan allt är inbyggt i operativ systemet. Microsoft har DirectAccess(DA) som i bästa fall inte behöver ngn sorts jox överhuvudtaget. Det finns Citrix lösningar var man loggar in sig och får framför via ett litet klient program och framför en på skärmen öppnas samma skrivbord som man skulle ha på sin vanliga bordsdator på kontoret. Sen har ju flera företag också tagit i bruk så kallade SMSPasscode system. Dessa är alltså att användarens telefonnummer skall vara registrerat och då man loggat in på systemet med sina egna domän informationer så skickar systemet en engångs kod som man knäpprar in och då öppnas uppkopplingen.

Smidigt och behändigt men framför allt snabbt. Detta är bra exempel på att tekniken nog möjlig gör och för oss vidare till bekvämligheter och besparingar.

Det som arbetsgivaren dock måste vara ännu noga med är att uppfölja personalen jobbar då de skall, att de presterar resultaten som de är förväntade och att arbetskvaliteten inte sjunker. Distans arbete är ju inte ngt för oss alla. Vissa är inte kapabla att jobba hemma för sig själv, man blir för snabbt distraherad av allt runt omkring sig. Man börjar syssla med vanligt hemgörande som att diska, städa, tvätta kläder, kanske leka med barnen eller dylikt. Sen tyvärr finns det även dem som rent utav skolkar från sina arbetsuppgifter då de är på distans. Nu har jag iaf hört om flera sådana fall som arbetarn bara svirar runt på stan och träffar komppisar då det föväntas att den skall vara hemma och göra bort sina uppgifter. Och det är personer som dessa som sen orsakar att många arbetsgivare hamnar lägga upp alla möjliga innovativa verktyg för att vakta och hindra även andras liv.

Det finns företag som installerar alla möjliga uppföljnings program mm på personalens datorer för att kunna följa upp deras aktivitet. Detta har de ju rätt till så länge det gäller arbetsuppföljning. Men tråkigt att det skall gå så långt.

Själv har jag velat ha distans arbetsdagar men i tidigare uppgifter har det alltid varit lite si och så att få tillstånd. Nu iom den nya posten jag har så är möjligheterna och befogenheterna mycke bättre. Och till mitt stora nöje har jag fått verifierat att jag kan göra arbete och får tillstånd en hel del då jag får vara hemma i egna omgivningen. Detta är en möjlighet och rättighet jag säkert kommer att använda fler gånger. Nu har jag på första halvåret haft 2st dagar.

Ifall arbetsuppgifterna möjliggör så rekomenderar jag nog att prova hur det fungerar för var och en.

Ishockey och arbete

Arbete

Det finns flera saker som man inte förstår inom företagstänkande och inriktningar, men hittills har jag alltid bara läst om dem. Nu är jag dock i den situationen att min egen arbetsgivare har gjort beslut som jag inte förstår, som jag tycker är huvudlöst. Det jag sitter och funderar på är att då jag vet att arbetsmängden kommer att växa explosivt inom nära framtiden, och jag vet att det kommer att orsaka att arbetsdagarna kommer att förlängas så vad skall jag göra som lilla individuella arbetare?Work

Skall jag förbereda mig och bara sätta igång och se på nya arbetsplatser, eller skall jag vänta och se ifall jag går under eller ej? Smått överdrivet, jag vet att jag har familj och släkt som ser efter mig och säger ifrån ifall inte mitt egna självförsvarsinstikt sparkar in och saktar ner, men iaf. Fakta är nämligen den att jag känner mig och då jag har ett behov att tillfredställa andra före mig själv, och detta inkluderar arbetsgivare så kan det enkelt bli så att jag tappar greppet om vad som är bäst för mig och vad som bara är snällhet gentemot arbetsgivare.

Jag har aldrig varit nära burn-out, men jag har nog jobbat mig riktigt trött tidigare, så faran finns. Men för att ännu inspektera lite på hur rubriken löd så om ett företag högljudt meddelat att personalen går före kunden, hur går detta företag och försöker få ett kontrakt som kommer att överbelasta denna viktiga personalen? Speciellt om den nya kunden är utanför företags verksamhets segmenttet man fungerar i? Är det helt enkelt så att girighet och dollar bilden i ögonen går man efter möjliga tilläggs inkomster?

Vad kommer över företagsvärldens större chefer och ledare ifall dom inte förstår att personalen som lider kommer att vid ngt skede slut arbeta i företaget, eller hamna på sjukledighet, och resultatet är det samma, den trogna personal man haft är borta och nya kommer in som inte har samma kunskap. Detta resulterar i att servicen till denna storkund sjunker, vilket i sin del inverkar på att denna storkund säger upp sitt kontrakt. Detta kan ju vara lite överdramatiserat, men är inte det just såhär det går till?

I går blev det klart att min arbetsgivare fick detta kontrakt, och detta kommer att vara ett enormt hopp. Work2

Mängde kontakter från användarhållet kommer att fördubblas till det vi har haft tidigare och jag fasar vad resultatet kommer att bli.
Men än så länge ger jag inte upp, jag har trivats i företaget i snart 3 år, har haft det bra och fast tidvis arbetsmängden vuxit merkant så skall jag inte ge upp i första hand.

Ishockey

Men sen till den andra lilla rubrik, ishockey. Detta är ett ämne jag skrivit om tidigare, och det roliga är ju det att det gått flera säsonger som jag inte följt med grenen. Kanske tittat resultaten nu och då, men inte följt med. Handen på hjärtat kan jag meddela att jag inte vet vem som spelar i laget jag hejjar på. Men under denna ena säsong har detta ändrat, inte som dag och natt men rejält från de tidigare. Det roliga är ju då att “mitt” lag vann grundserien. Men allt som hände i höstas och nyligen mellan de två lokala lagen, HIFK och Jokerit Jokeritorsakade det att jag faktiskt följ med mycke mera än tidigare.

I median har det varit kritig på båda lagen, det har varit kritig på förbundet, och det har till och med varit kritik mellan olika media slag om hur median behandlat situationerna. För mig är situationen som supporter ganska gedigen nu, jag kan lungt sitta och följa med hur det går i de så kallade “sääli play-off”. Med andra de som kvalar att få komma med i kvalen… 😀 det lät lite roligt. Men iaf, de är alltså 4 lag som kvalar för att komma in i play-off serien och bland dessa 4 lagen är då det andra laget från Helsingfors, de min bror och farbror hejjar på, och som är min förenings ärkerival, HIFK. Mellanserien går ut på bäst av tre systemet, att med 2 vinster går man vidare. Just nu som detta skrivs är det i båda matchparen(HIFK-Saipa och Lukko – Kärpät) 1-1 ställning, och söndagens runda kommer att avgöra vem som går vidare.

HIFK spelar mot Saipa, som är från Villmansstrand. OM HIFK vinner den tredje avgörande match kommer de att möta Jokerit i playoff runda nummer 1. Detta kommer ju att orsaka en enorm våg av spekulationer och det kommer säkert att bli intressanta matcher, och det är vad många vill se, om inte annat så speciellt median skulle jag kunna tro, för denna match serie skulle orsaka en massa rubriker.

HIFK fans orsakade dock ett tanke ställare före gårdagens matchserie match nummer två. Det var inte en eller två som skrev i de sociala median före matchen att “vi har förlorat denna match, sommarlovet börjar”, och då är dessa samma personer de som öppet och högljudit ropat för sin förening. De är också de som högst skrivit (läs: skrikit) om dessa derby matchernas händelser, höstas rink slagsmålen och dryga månaden bakåt Nordlund-Peltonen taklingen. Jag frågar också därför, vad har det hänt åt dessa fansen, vill inte de utsätta sig för “där fick ni er” komentarer och åsikter om HIFK skulle ha förlorat. Skyddade sig själv med pessimism och därför skriva i förhand i stil med “vi har förlorat denna match”? Om man gör detta så är man då en sann supporter?

Jag försöker inte säga, att jag är den som alltig gör rätt, jag har själv många gånger förberett mig själv till förlust med att före tiden gått ut på klockan konstatera att vi har förlorat denna match, men jag kan inte komma ihåg att jag skulle ha gett upp redan före matchen. Är inte en riktig supportern den som hejar in till sista minuten, tror på sitt lag och hejjar fast det ser lite dåligt ut? Därför placerar jag mig själv i gruppen realist-fan.

Supporter beteende är ju ngt som man skrivit slutarbete och avhandlingar om, det är ett ämne de flesta har en klar åsikt om, så jag skall inte gå in på detta nu, annars har nog säkert WordPress ngn ord begränsning som sätter emot. 😀

Må saken vara hur som helst så önskar jag att ärckerivalen HIFK tar segern på söndagen av Saipa, och att de går vidare och möter Jokerit. Då får vi en bra ishockey stämning i huvudstaden och vi får en fortsatt intressant media vår, vad kommer till rivaliteten mellan Helsingforslagen. Skall försöka få biljetter till en hemma match i Hartwall-Arenan.

MINÄ >> ME >> JOKERIT! 🙂
Jokerit wallpaper

Små framsteg.

Framsteg

Denna vecka har blivit präglad av framsteg för min kära dotter, hon har under denna ena vecka lärt sig att svänga från rygg till mage, och med små inverkande faktorer tillbaka till rygg. Detta var nog för oss föräldrar en ganska stor grej och vi är jätte glada för det. Även Amelie tycker det är skoj att få nya vyer och hon har börjat trivats längre och längre stunder på mage, ngt hon inte tyckt om tidigare.

Jag vet inte hur medvetet det är men har noterat att hon har i benen spark och det verkar som om hon skulle kunna nu redan förstå att man skulle kanske kunna komma framåt. Hon tycker annars också om att tafsa om sina egna fossingar och det är så skoj att se hur hon leker med dem. Det är nog säkert en liten tid före hon kommer underfund hur man skall komma igång med krypande men det verkar nog vara iaf en sak som kan inväntas. Det finns ju barn som aldrigt riktigit kommer igång med krypande utan istället har alternativa sätt att komma fram före man börjar gå. Vi skulle dock gärna se och kommer nog att hjälpa till Amelie att förstå att först kryper man och sen först kommer gående till aktuella listan.

Annat roligt och nyt hon upplevt är dykning. Idag på babysim så provade vi första gången att dyka och det var skoj för hela familjen. Amelie var först själv lite konfunderad om vad som just hände men det blev ganska fort ett litet leende på läpparna.

BabysimDen här första gången ville vi bara dyka en gång men nästa gång skall det nog göras fler gånger. Då vi hällt vatten över henne så har instruktören sagt att hon har helt rätta reflekser och därför provade vi idag med en ganska star säkerhet att det skulle gå bra.

Övrigt

Övrigt denna vecka som kan anses annorlunda från vanliga veckor har varit det att jag varit på jobb även på lördagen då vi varit jobbat på att förbättra processer och interna arbetsmenttaliteter. Vi har alla år på arbete en lördag som man frivilligt får delta i att inverka på olika saker, eller det börjar med att man väljer ut 2 rubriker som det skapas projekt för att föra vidare och förbättra interna saker. Dessa har visat sig vara populära och det kommer fram massor goda ideär och personer.

Dagen består av officiell del var det jobbas och sen den inofficiella delen som går ut på samvaro med folket man jobbar med. Där lär man sig känna andra personer inom företaget samt kommer åt att disskutera allt mellan himmel och jord. Jag har nu varit 3 år i företaget och alla år har jag deltagit i dessa och jag tycker iaf att dom är jätte bra. En del av detta är det att fast man träffas på kontoret så det som gör det annorlunda är det att det är lördag, man kommer mera fritidsklädd och alla står på samma linje. Detta betydande att chefer är inte chefer, mm. Man får säga vad man tycker och tänker och den hierarki-känslan som finns i vardagen då det kommer till åsikter och beslutsfattande finns inte, eller iaf inte i samma allvarlighetsgrad.

Detta är något jag skulle rekomendera åt många andra företag att ta in. Jag hade i alla fall inte stött på denhär sortens händelser före jag kom till min nuvarande arbetsgivare. Dagen består av mindre workshops där gruppen får en rubrik vad runt de skall producera en presentation för att förbättra saken eller föra framåt.

Vi hade i år 4 rubriker och 4 grupper, så en grupp hanterade en rubrik på förmiddagen, Teamworkpresenterade sitt resultat före lunch och efter lunchen fick man sin andra rubrik, och grupperna hölls samma genom dagen. I år gick det så tokigt att eftermiddagens rubrik for rejält utanför mitt kunskaps område så jag hade inte mycke att komma med i den disskusion, men som tur så förmiddagens ämne var mig nära och ngt jag jobbat på redan tidigare för att få förbättrat.

Det beror verkligen mycket om hur utgångsläge byggs upp men det som räddade min grupp i andra rubrikens arbete i år var det att vi hade kunnare från så gott som alla avdelningar, och då det låste sig för mig så kunde en annan ta över. Det betydde att vi iaf fick något tillstånd. Efter att alla 4 rubriker var presenterade så fick alla närvarande 2 röster och de 2 rubriker som fick mest röster kommer att föras vidare under kommande år. Det kommer att samlas ihop kunnare från flera team och de skapar ett projekt vars uppgift är att förbättra saken i fråga.

Det som gör detta så fint är faktan att företagets ledning står fullt bakom och ger både tid, pengar och verktyg för att kunna utföra projektet. Det är inte bara en lördag som personalen får komma sin åsikt och så glöms det bort, utan det verkligen uppmuntras att föra vidare saken. Forum som dessa var personalen, ända ner till rotnivån får vara med och göra beslut och säga sin åsikt är guldvärda för företag, eller så skulle jag iaf påstå.

Jääkiekkoa, ny månad and a good work week.

  • Aloitan kertomalla heti että tässä postissa tulee kolmea kieltä, joten toivottavasti pysyt kärryillä.
  • Jag börjar med att skriva att alla mina talade och skrivna språk kommer i en blogpost
  • I’le start with telling the fact that all my spoken languages will be used in this post.

Jääkiekkko

Tänään tuli sitten se odotettu päätös SM-liigan kurinpitoryhmälle, ja mielenkiintoista tietoa sieltä sitten tulikin. Aikasemmin viikolla saimme tietää että Summanen sai rangaistuksen 5 ottelua toimitsijakieltoa sekä HIFK seurana sai vielä 10 000,- sakkoa. Tämä vaikutti minulle jo silloin aika kovalta tuomiolta, joka sai pelolla odottamaan Nordlundin tuomiota. Odotin että nyt tulee kovia tuomioita jolla yritetään pelottaa niin pelaajat, toimitsijat kuin seuratkin takaisin ruotuun.

No mikä oli sitten Jokerit pelaaja Nordlundin tuomio, se oli niinkin laimea kuin 2 ottelun pelikielto, eikä siinä vielä pahin, vaan tuomio tuli “kohtuuttoman kova peli” nimikkeellä…siis MITÄ?

Eli taklaus oli kurinpitoryhmän mukaan puhdas, mutta SM-liigan johto oli sitä mieltä että annetaan nyt kuitenkin kaverille jotain koska kaikki huutaa niin kovaa, myös sponsorit. Ei kuulkaa, eihän se näin voi mennä. Vaikka Jokerit fani olen niin eihän tuossa nyt ole päätä eikä häntää. Tuomioiden julkistamisen jälkeen niin myrsky on ollut valtaisa, ja uutisia tulee asiassa enemmän kuin mikään webmasteri on aikoinaan osannut odottaa.

Se joka tilanteessa on hieman huvittavaa on se että nyt kun tuomiot on annettu, niin eikö se yleensä ole niin että joku on edes hiljaa ja tyytyväinen tilanteessa?

Tällä kertaa näin ei ole, Jokerit valittaa koska heidän mielestä tämä kahden ottelun kielto on symboolisesti täysin täyttä paskaa, HIFK huutaa koska tuomiot eivät ole suhteutettuna millään tasolla reiluja, yleisö ja katsojat huuttaa, riippuen nyt leiristä, pelaajat valittaa ja media ei ole tyytyväinen. Kysymys kuuluukin, miten tilanne pitäisi korjata? Jos liitto menee nyt muuttamaan tuomioita näyttävät että he eivät pysty tekemään päätöstä ja pitämään siitä itse kiinni, vaan myötäilevät vielä enemmän sitä mitä muut sanovat. Jos sen sijaan pitävät kiinni päätöksestä he näyttävät että jo alkuunkin ottavat ohjailuja media/henkilösuhde/sponsori tai yhteistyö kumppaneilta/ tai muualta, eikä sääntökirjaa tulkitsien.

En missään nimessä väitä tietäväni tähän ratkaisua, mutta sen sanon että mielenkiinnolla odotan lopputulemaan, koska en usko hetkeäkään että tämä tähän loppui. 🙂

Muutama linkki vielä tähän aiheeseen:

En ny månad

Det är fredag, och även första dagen av en ny månad. Tänk, vi är redan inne i Mars. Skoj tycker jag för det betyder att vi går vidare mot sommaren, vilket betyder att det snart börjar betyda sommarställe tider. Väntar med iver att få åka ut till holmen. Men det att en ny månad betyder också att det är dags att kolla in lite statistik hur det går med skrivande. för att nu påminna lite om hur det var efter Januari så läs följande:

Februari har börjat och dags för första koll, att har det blivit till ngt av bloggande. Fast “historiken” är bara en månad så kan man säga att den kanske inte nådde riktigt så högt som jag tänkt mig vad gäller post aktivitet. I januari blev det totalt 11 posts, delvis kanske de blev längre post än jag tänkte mig. men hade nog önskat att nå en 50% skriv antal aktivitet. Menande då att januari har 31 dagar så minst 15 bloggningar. :/

Så hur ser det ut nu då?

Det blev 11 poster i februari. 28 dagar i månaden, vilket betyder att det borde blivit 14st poster. Med kort matematik kan vi fast ställa att inte heller i Februari klarade jag av mitt mål på 50%. Det blev fast på så lite som 3st poster. Så nära, men aj så långt ifrån ändå. 🙂

Månad | Posts |
| 01 | 11st |
| 02 | 11st |

Om man dock vill vara glad så blev det iaf inte sämre. 😉
Men nu skall jag nog försöka förbättra mig med skrivandet och som motivator kan jag nämna att jag aktiverat mig starkt på Twitter för att lära mig skriva korta snabba inlägg. Samtidigt har jag även märkt att jag blivit lite taggad av Twitter och hittar mig mera och mera följa med vad som händer där, kanske lite mera än på Facebook som jag tidigare använt klart mest. Måste ändå medge att vad kommer Twitter är jag en riktigt enormt stor nybörjare där. Finns så mycke jag inte förstår eller kan utnyttja, men det blir bättre.

Men nu då Mars, försöker febrilt komma på vad som skulle vara så speciellt med Mars men det står tyvärr lite still. Kanske jag kommer på det senare och då skriver jag in det här.

A good work week

This week has been a hectic and intresting. The start of the week was so filled with tasks and meetings that i really didnt have much time to think that much, just needed to perform. The good side was by my oppinion that i did perform and alot was solved, created and investigated in. That made it possible to participate in a Sharepoint 2013 course that was arranged at the office, and wich i got in to. The course and education was partly meant for me as i’m the back-up for the knowledge management manager at our company, and i do help him in the day to day tasks, alltho not that much at the moment as i have so much of my own work.

The teacher in this course was Jussi Roine, a Sharepoint certified Master with the ability to answer any question thrown at him without hesitation. Like i told my fiancé at home after the first day i could the you the same.

I know i’m above a normal Sharepoint user in my knowledge about Sharepoint, but at times as i experienced during the course i felt tiny as a mouse with my so called “knowledge” what comes to SP. What i liked very much in Jussi was his ability to either talk in hardcore code language, OR in user friendly language. He could explain everything in atleast 3 sorts of ways, wich was the key that everyone at the place understood the things we went thru. The fun part was that there was nobody on our company that participated in this was near the expert level that Jussi posessed. And here i have been thinking that the members in our Microsoft team has been of the finest in Finland.

I’m not saying they are’nt, but the things and specially the knowledge Jussi posessed was impressing.

But to go into the product we were studying about, Sharepoint 2013 i must acknoledge that it truly is a versatile and large allround solution for document handling, intranet and extranet and so much more. I’ve seen Sharepoint as a type of a dinosaur of filesharing before, it has never been really specially good. Medium and maybe even a little more, but somehow i have had the feeling that “there has to be something better”. I’m not saying that there wouldnt be, either in pure filesharing and storing, or in intranet solutions. But the way Sharepoint 2013 moulds everything into one, that is impressing.

Allso the way Microsoft has melted everything together, and added new solutions on-top or besides the original tasks, that is suprisingly good. Like the social connector.

After the education i still had to do some of the workload that had piled on during theese two days for learning and it was’nt that bad. Actually it was nice to sit at the office with my manager and just work a while. As there was just the two of us, and no imidiate stress we could throw ideas and oppinions to eachother and i actually enjoyed working with him. We came to discuss things we normally doent do in during the office hours and he enabled me in a way i really didnt think he could.

I should try to get this kind of situations more often, that way i would learn about him and hopefully he about me. Because it’s noteworthy that we only worked for 2 months now together.

Yrkesutbildning

Yrkesutbildning är något som många hamnar göra fortsättningsvis, och andra, tja, aldrig. Jag har då hamnat in på en branch var det är viktigt att utbilda sig fortsättningsvis och för att hållas med måste man följa vad för nya tekniker och innovationer tas i bruk.

Det intressanta med min situation är den att då jag bytte arbetsposition så skiftade utbildningsbehovet ganska rejält. Då jag fungerade i lokal supporten så behövde jag ha en stark fokus på arbetsstationsteknik, problemlösnings tekniker samt nya kommande tekniker. Då speciellt på arbetsstations Operativ Systems sidan inom företag, mobilteknik och kontors infrastruktur.

Fast min arbetsgivare stöder och uppmuntrar att gå kurser, sertifiera mig och dom betalar notan så lyckades jag inte få tillstånd ett enda sertifikat. Jag gick en kurs första året jag var i företaget på jobb men sen bara blev det ogjort, inte nödvändigtvis för att jag inte skulle ha velat, utan för diverse andra orsaker. En bland annat den att jag vill gå kurser som min förman inte ansåg stöda min dåvarande arbetsuppgift. Men saker man följde med mycke t var Windows XP/7/8 problemlösning, Epost och speciellt Exchange företags epost funktioner, Windows Servrar, Windows Active Directory mm. Nu när jag då blivit systemchef så har behovet att följa med ändrats.

Man ifrågasätter nu, att skulle jag ännu ha behovet att följa med dessa alla förnämda eller är det bara extra arbete för mig, att fortsättningsvis följa med dessa tidigare områden?

Samtidigt försöker jag komma på vad för kurser/sertifikat skall jag försöka få gjort nu iom min nya position. Min nya post är ju ngt som inte det finns färdiga utbildningar på, så min utmaning är att försöka hitta ngt som är så nära eller involverar så mycke som möjligt att min nuvarande post.

Jag har då som ansvarsområde en användarportal, men vid sidan är jag också back-up för “knowledge management” inom min arbetsgivare, och detta har lett till att jag nu utbildar mig i det också. Idag och i morgon har jag utbildning inom Sharepoint 2013 och som utbildare har vi en så kunnig kille att man blir bara häpen. Han har utfört Microsofts egna sertifikationer till näst högsta nivån och den nivån har nått i hela världen bara cirka 80 personer. Maffigt. 🙂

Det som dock är otroligt är att fast man insett att man inte vet så mycket, så vet jag en hel del mera än många vanliga användare, som då använder programmen varje dag. Men då man har en utbildare av den kalibern som vi har i denna kurs så inser man hur lite man iaf kan.

Idag gicks det mest igenom kort historik av Sharepoint produkten, hur den vuxit upp, vad den i själva verket är och hur den kommer att föras vidare. En hel del märkte jag mig veta men det kom nog fram så mycke nytt att man blev lite snurrig. I morgon har vi då mera “hands on” arbete samt inlärning i själva konfigurering och uppehåll. I morgon skall vi också ha helt praktiska övningsuppgifter och problem lösnings “workshop”. Spännande. 🙂